Livbåten av Charlotte Rogen är en bok och en författare jag inte kände till förrän den valdes till bokklubben jag är med i.
Det kändes direkt att den var lättläst och med sina 269 sidor läste jag ut den inom ett dygn. Boken handlar om Grace, en ung kvinna på en båtresa från England till Amerika just när första världskriget har börjat i Europa. Båten som hon och hennes nyblivne make och ett par hundra passagerare ytterligare färdas med förliser mitt i Atlanten. Grace kommer ifrån sin make och hamnar i en livbåt med 38 andra passagerare. Hur ska det gå?
Nog är upplägget hur spännande som helst och boken presenteras som en psykologisk thriller på baksidan. Jag, som är klaustrofobiskt lagd, trodde läsningen skulle ge mig andnöd och ångestkänslor. Att trängas på en båt med ingen eller begränsad tillgång på vatten och föda i gud vet hur många dagar – jag har svårt att tänka mig värre saker. Att det dessutom utlovades en kamp mellan vilka som måste offras för att andra ska överleva trissade upp förväntningarna. Och visst – boken är läsvärd och berör allt det här. Men det blir aldrig så spännande och jag bryr mig inte särskilt mycket om vilka som offras till havet. Jag vet inte ens hur många av de 39 som var vid liv när räddningen äntligen kom. Och det spelar inte roll.
Nej, någon psykologisk thriller skulle jag inte kalla Livbåten. Författaren försitter chansen att tränga ner i människans innersta moral och överlevnadsinstinkter. Det är synd.
Ordhyllans bokrecension av Livbåten av Charlotte Rogan, utgiven 2012 på Bookmark förlag. Den fick betyg 3
Lämna ett svar