Öppnas i händelse av min död var inte lika bra som jag hade trott att den skulle vara.
Alldeles för många personer och namn
På de första 37 sidorna har 31 olika personer namngetts. Jag kan inte hålla så många i huvudet och undrar hela tiden vilka som ska återkomma och ha någon roll i berättelsen. Ytterligare cirka 25 personnamn dyker upp i boken. Femton av personerna är dem som boken handlar om. Det är 25 namn som nämns en gång och aldrig mera medan ett tiotal dyker upp vid ett par, tre tillfällen i historiens periferi.
Fristående historier
Boken har tre olika historier om tre olika familjer, varav två vävs samman och den tredje överhuvudtaget inte har med grundhistorien att göra – jag fattar inte varför den alls är med. Det är två frågor man som läsare vill ha svar på: 1. Vad står det i brevet och 2. Vad hände 1984. Man får svaret på båda frågorna redan efter ca 150 sidor (av 350) och resten läser man bara för att se om något nytt samband ska dyka upp, men det gör det aldrig.
Men lättläst och i vissa delar underhållande så den får en trea.
Ordhyllans bokrecension av Öppnas i händelse av min död av Liane Moriarty, utgiven 2015 av Bonniers förlag. Den fick betyg 3
[simple-social-share]
Lämna ett svar