Pappa, 81 och jag, 55, åkte för att titta på en fotbollsmatch i division 3 Östra Svealand. Bortamatch. När vi kom fram till inträdet träffade vi några bekanta. Jag började prata med dem medan pappa betalade inträdet för oss båda. Sedan gick vi och satte oss på läktaren. Lagom till startsignalen ljöd var det fullsatt.
I halvtid frågade jag pappa:
– Vad kostade inträdet, var det 40 kronor här också?
– Nej, femtio kronor, fast 25 för pensionärer och barn.
– Jaså, du betalade pensionärspris då?
– Ja, skrockade pappa, jag sa att jag var pensionär, och det gick dom på!
– Du skulle ha sagt att du var här med ditt barn också så skulle du bara behövt betala 25 kronor för mig också.
Då vände sig en man som satt på raden nedanför oss för att se vilka som förde det här samtalet. Jag vet inte vad han hade förväntat sig att se – en fyrtioåring med tolvårig dotter eller sextioåring utan skrupler och en halvtokig vuxen dotter. Men när han vände tillbaka huvudet såg jag att han log.
