Har du läst Bara vanligt vatten av Kajsa Ingemarsson? Då behöver du inte läsa den här. Men har du inte läst Bara vanligt vatten – läs den är istället. Böckerna påminner om varandra både vad gäller historien och framtoningen. Fördelen med Liten tvåa med potential är att den bara är drygt hälften så lång och att de, som man vet ska få varandra, ligger med varann redan efter hundra sidor, i stället för trehundra. Sedan går berättelsen dock på tomgång.
Mina missnöjda åsikter
Jag känner mig elak och vill ju egentligen inte någon av författarna något ont – både Davidsson och Ingemarsson är mycket duktiga författare. Men de här recensionerna är menade att bara belysa mina personliga åsikter och dessvärre är sådana här romaner inte i min smak. Varför är de inte det? Dels för att jag tycker bättre om händelsedrivna berättelser, gärna spänningsromaner. Men även vardagsberättelser med kärleksrelationer kan vara härliga att läsa när miljön, karaktärerna och händelserna är mysiga, trovärdiga och spännande. Den här boken handlar om utbrändhet som en utlösande faktor för att hitta vad man verkligen vill med sitt liv. Tyvärr upplever jag att den är fylld av fördomar – vilket föralldel sannolikt är avsikten, det vill säga att författaren vill få fram hur huvudpersonen Sofia, 28 år, tänker. Men jag tycker att det inte bara är hennes oerfarenhet och inskränkthet som är fyllda av förutfattade meningar, utan boken som helhet. Det drar ner betyget för mig.
Bokens kvaliteter
Trots det. Boken är välskriven och känns ärlig. Författaren har ett budskap. Miljöerna är väl beskrivna och för den som gillar att läsa om innerlig kärlek passar den bra. Så låt inte mitt gnäll hindra dig – läs den.
Ordhyllans bokrecension av Liten tvåa med potential av Camilla Davidsson, utgiven 2018 på Printz publishing. Den fick betyg 2+
Lämna ett svar