Det finns vissa ord och uttryck som jag ofta ser felstavade eller missuppfattade. Många ovana skribenter hör ett ord eller uttryck men har aldrig sett det i skrift. När de sedan själva vill återge det i text skriver de som ordet låter eller som de har uppfattat det. Det klassiska exemplet är ordet ”genre”, som uttalas ”sjanger”. Har man aldrig sett det i skrift är det omöjligt att veta hur det stavas.
En del ord låter nästan likadana men stavas olika och har helt olika betydelse. Det är viktigt att hålla reda på sin enda ända – annars kan det bli tokigt i texten.
Gamla talesätt
Gamla ordstäv och nya anglifierade uttryck vållar ofta problem. Det finns nog inte så många yrkesverksamma borstbindare numera så det är inte konstigt att det är ett ord som många inte känner till. Jag har hört folk både säga och skriva ”svära som en borstspindel” när det korrekta gamla talesättet är att man svär som en borstbindare (även super som en borstbindare). Kanske var det en yrkeskår som svor osedvanligt mycket? Det låter onekligen som ett pilligt jobb att binda borst, så det är inte svårt att tänka sig hur de satt där och svor när de små stråna inte ville fastna.
Svengelska
Många nutida yrkeskategorier har engelska som branschspråk och en mängd engelska uttryck har smugit sig in även bland helsvenska företag, organisationer och myndigheter. Det gör att vi ibland har svårt att hitta de svenska orden som egentligen borde kännas självklara. Istället för att dra till med att vi addar ditten och sejvar datten borde vi helt enkelt lägga till och spara. Varför printa när det är så lätt att skriva ut? Det är vagt att prata om trafficking när det faktiskt kan handla om något så fruktansvärt som människohandel. Att använda engelska ord kan vara ett sätt att gömma sig, att dölja ordens rätta värde, att skapa distans.
Använd gärna svengelskaordlistan för att hitta de svenska orden när du skriver. Det underlättar både för läsförståelsen för dina läsareoch för dig själv som skribent när det gäller att böja orden och få ett flyt i texten. Särskilt viktigt att använda svenska är det om du skriver inom offentlig sektor och för en myndighet – enligt Språklagen ska dessa värna det svenska språket och upprätthålla den svenska terminologin inom sina områden.
Talspråk
Många vanliga stavfel beror på att skribenten skriver ordet som den uttalar det. Men förens i skriven text låter som något som tillhör framsidan på en båt så därför är det bäst att skriva förrän om det är det du menar (absolut inte heller förns!). Och defenetivt är definitivt felstavat, även om det inte betyder något annat. Det ser bara konstigt och slarvigt ut.
Felordslistan
Jag har samlat de felord som jag ofta stöter på i mitt arbete med texter och i mitt läsande. Läs listan och se om det kanske är något du hela tiden har skrivit fel, av misstag.
Svengelskaordlistan
Här hittar du ett urval av många vanliga ord som allt som oftast sägs på engelska i vardagliga och affärsmässiga samtal på svenska, mellan svensktalande – trots att det finns naturliga svenska ord att använda.