De kallas onödiga ord, överanvända ord eller rent av förbjudna ord. Jag kallar dem utfyllnadsord eller småord. Sådana ord som vi använder hela tiden, främst när vi pratar. Ibland behövs de. Men för dig som vill skriva en begriplig, tydlig och lättläst text är det viktigt att hålla koll på småorden. Stryk majoriteten av dem när du redigerar. Det gäller såväl skönlitterära manus som populärvetenskap, nyhetsartiklar, informationsbroschyrer och allt däremellan. I skönlitterära texter blir småorden ett filter som skapar ett avstånd till läsaren, i övriga texter gör de budskapet otydligt.
Småordslistan
Jag har samlat småorden i bokstavsordning i en separat lista. Den rekommenderar jag att du använder för att söka orden i ditt manus eller annan text du har skrivit. Gör ett övervägande varje gång orden dyker upp i texten: ska ordet stå kvar för att det är nödvändigt för förståelsen och den exakta betydelsen i meningen? Eller ska det, som oftast, raderas?
Varför ska du ha koll på småorden?
De gör budskapet oklart
Småorden är oftast onödiga. Genom att medvetet välja bort dem får du en text som är lättare och tydligare att ta till sig för dina läsare. ”Vi ska i princip starta mötet ganska exakt klockan tre” är en luddig information. ”Vi har möte klockan 15.00” eller ”Möte klockan 15.00” är betydligt enklare att förstå och komma ihåg för dem du vill ska komma till mötet.
De tillför inget
”Det där var ju lite roligt”, hör jag människor i min omgivning säga. Oftast säger de så om sådant de tycker är så pass roligt att de vill nämna det. De tycker rent av att det var mycket roligt. Ändå säger de ”lite”.
”Man kanske skulle ta sig en kopp kaffe” betyder nästan alltid ”Jag tar en kopp kaffe.” (Notera att jag hävdar att det ”alltid” är så, men garderar med ett ”nästan”. Genom småorden tar jag omedvetet avstånd från det jag påstår och gör därmed mitt påstående mindre trovärdigt).
”Festivalen kommer att starta upp redan på morgonen.” ”Kommer att” och ”starta upp” är utfyllnader du genast bör lägga i din svarta lista. ”Festivalen startar på morgonen” är det självklara alternativet. Något som ”kommer att börja starta upp” är i själva verket något som sker. Skriv inte ”Vi kommer att börja starta upp serveringen av middagen efter showen” utan ”Vi serverar middagen efter showen”. Det är uppenbart att serveringen sker i framtiden, det behövs inget ”kommer att”.
Prova att ta bort orden ur meningen och se om betydelsen förändras. Om den inte ändras – ta bort ordet.
De är värderande
I småorden skymtar din åsikt. Skriver du att ”Sven har säkert rätt i sitt antagande” signalerar du att du inte litar på Svens omdöme. Samma om du skrivit att han ”kanske” har rätt. Till och med om du vill dölja din misstro till Svens slutsats och drar till med ”Sven har troligen rätt i sitt antagande” lämnar du fältet öppet för skepsis. Den som skriver ”Sven har rätt i sitt antagande” ställer sig bakom Sven i den här frågan, utan villkor.
”Faktiskt” och ”ju” är typiska värderingsord och vi använder dem hela tiden när vi pratar för att ge färg åt våra åsikter. Se upp med dem i skrift så att du inte signalerar misstro eller förutfattade meningar, om det inte är din medvetna avsikt.
De är utslitna
Det är lätt att tro att något blir tydligare om man talar om att det är väldigt vackert och fantastiskt roligt istället för bara vackert och roligt. På ett sätt stämmer det, mottagaren förstår att det är något utöver det vanliga. Många av oss tenderar att överanvända förstärkningsord så att allting är ”väldigt”, ”fantastiskt” och ”enormt” bra. I informativ text och brukstext behövs de här orden inte. I skönlitterärt skrivande bör du använda dem med omdöme och hitta synonymer och andra sätt att beskriva hur oerhört fantastiskt något är. Eller låta läsaren föreställa sig det.
De ändrar betydelsen av andra ord
Tänk på att ord som ”unik”, ”exakt” och ”absolut” inte kan kombineras med småord som ”ganska”, ”ungefär” eller ”nästan”. De har redan en unik och absolut betydelse i sig själva. En kvinna kan inte vara nästan gravid.
Enkel åtgärd
Att rensa ett manus från onödiga småord är ett enkelt sätt att förbättra det. Innan du skickar ditt bokmanus till en testläsare, lektör, redaktör, korrekturläsare eller förlag – gör en redigeringsrunda där du rensar bort utfyllnadsorden. Då underlättar du för den som läser att se din berättelse tydligare och dina karaktärer klarare. Din text blir bättre, helt enkelt.
| Värderande | Tidsangivelse | Förstärkande /förminskande | Diffusa | Småord | Riktning och plats | Utfyllnadsverb |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Bra | Aldrig | Bara | Direkt/inte direkt | Dock | Bak(åt) | Borde/bör |
| Egentligen | Alltid | Enormt | Ganska | Då | Dit(åt) | Började/börjar |
| Faktiskt | En stund/ett tag | Fantastiskt | I princip | Där | Fram(åt) | Försökte/försöker |
| Fast/fastän | Just | Försiktigt | Kanske | Heller | Hit(åt) | Gjorde/gör |
| Förstås | Nu | Helt/inte helt | Liksom | Här | Höger | Hade/har |
| Förvisso | Ofta | Knappt | Möjligen | Man/en | Lägger/lade | Höll på/håller på |
| Ju | Redan | Mycket | Riktigt/inte riktigt | Medan | Ned | Kom/kommer (att) |
| Gärna | Plötsligt | Lite | Nog | Med | Norr(ut) | Kunde/kan |
| Nämligen | Samtidigt | Nästan | Så | När | (vid) Sidan | Kände/känner |
| Precis | Sedan | Oerhört | Ungefär | Och så | Ställde/ställer | Kändes/känns |
| Säkert | Snart | Otroligt | Väl | Också | Sätter/satte | Måste |
| Tillsynes | Ständigt | Verkligen | Om | Söder(ut) | Skulle kunna | |
| Troligen | Sällan | Väldigt | Själv | Upp | Skulle/ska | |
| Trots | Till slut | Sådan | Vänster | Slutade/slutar | ||
| Uppenbarligen | Ännu | Så som/såsom | Väster(ut) | Startade/startar | ||
| Viktigt | Utan | Öster(ut) | Såg ut/ser ut | |||
| Visserligen | Upp | Såg/ser | ||||
| Ändå | Utav | Tittade/tittar | ||||
| Varsin/varsitt | Verkade/verkar |
